thenameislinda

Hur skriver man i en arbetsansökan utan att låta som en hurtbulle på prosac, men ändå positiv?
Det går inte. Jag framställer mig själv som världens underbaraste person som har är både glad och social, har lätt att öppna sig för människor och framförallt älskar att arbeta med människor. Om jag framställer mig själv tillräckligt underbar kanske det finns en chans att jag får jobbet, trots att jag inte är 18 och trots att jag inte har någon erfarenhet inom al a carte servering. Det är bara att hålla tummarna.

Skolan har börjat igen och psykologin har sparkat igång. Det är skönt, roligt, intressant och skitjobbigt på en och samma gång.

Nu kanske ni undrar vad jag har för otroligt roliga planer en fredagskväll som denna. Det ska jag ta och tala om för er. Jag ska dränka mig i badkaret i en reklampaus till Let's Dance.
Jag har inga jävla planer alls. En klok vän till mig sa att planer är överskattade, men han tycks vara den enda som tycker det för alla andra har planer, planer som inte jag är med på. Resultat: Ensam och uttråkad Linda.
Mina vanliga hangarounds är inte mycket att räkna med nu förtiden, så jag får väl kalla dem mina gamla hangarounds. Everyone I know goes away in the end...

Aja, får väl fortsätta att framställa  mig själv som underbar (tror ni att det märks i ansökan att jag inte menar ett ord av det jag skriver?) och vara helt jävla ensam.

Tack och hej leverpastej