London calling!
Okej, skärpning. Jag vill ju inte dö. Verkligen inte! Herregud.
Känner mig lite duktig som har pluggat på geografin, med en väldigt positiv inställning och inlevelse dessutom. Jag älskar geografi. I alla fall än så länge, B-kursen har just börjat, så kan mycket väl hinna ändra mig, men just nu, I love it.
Jag åt alla målen även fast jag inte ville från början. (Jag kämpar visst!).
Jag har nästan packat färdigt. Nästan.
För imorn drar jag iväg på en liten trip till London med my mother. Ska bli roligt. Jag måste ju erkänna att jag ser mest fram emot shoppingen. AAAAAAH!!! Sist jag var där var jag knappt fyllda fjorton och så mycket jag inte visste då om mode och kläder. Nu har jag lite bättre koll och lite tjockare plånbok (men bara lite). Att bro på tjock plånbok känner jag mig lite stekig när jag sover i ett armani-linne. Men bara då också, annars är min stekarstatus inte så jättehög.
Förutom när jag åker i mitt privata plan till London och går på Harrords, Selfridges och Harvey Nichol's och shoppar så mycket att mina privata bärare får ta hand om kassarna. Som avslutning dricks det champange i nån flashig bar. Då kan jag också känna mig lite stekig faktiskt. Bara lite.
Hehe. Nej jag åker i ett normalt flygplan och kanske kommer jag gå till de där affärerna och på min höjd köpa en te-burk. Och dricka öl.
Men när jag ska sova, då fan är det armani som gäller! (and the world would never know that she was actually a stekare)
Nu måste jag fortsätta packa lite och sen sova.
Imorn är det upp, gå till skolan med min väska, släpa upp väskan till plan 5 (döden), ha seminarium, möta mammy på centralen, på flygbussen mot arlanda, checka in, på planet och.... LONDON BABY!(bara en liten parantes. kan någon göra så att mina hjärnspöken försvinner? och kanske säga att jag inte ser ut som en valross?)JAJAJA.
Puss hej
