TACK. VERKLIGEN TACK
Jag lever. Så där som man gör. Lite på bristningsgränsen, men levande.
Jag lever.
Snart har ytterligare en vecka gått på telia. Lika spännande som alltid. Idag var det mycket skratt och Mongo-Sara som vi blir tvungna att kalla henne har helt enkelt varit lite mongo. Mycket skratt blir det. Lite jobb klämmer vi in mellan varven också.
Imorgon är det visst lite fekkenation har jag hört. Av en ren händelse ska Mongo-Sara förbi systemet och köpa vin till mig. Det var inte endast tvång.
Himla jobbigt läge att vara nitton förklade jag för henne, för det är inte så svårt att få tag på dricka, men man känner sig så himla jobbig och anständig som ska fråga alla. Men Sara gör det gärna, för hon är snäll hon och hon är skyldig mig något för jag roar henne hela tiden på jobbet.
I natt pratade Björn i sömnen, jättedryg var han. "TACK, men TACK så mycket. VERKLIGEN, TACK!" Sa han på ett sånt där skitdrygt sätt. Jag undrade vad fan jag gjort. Han sa inget och vände sig om och sov igen. Två timmar senare upprepades exakt samma sak. "TACK, men TACK så mycket. VERKLIGEN TACK!"
Alltså är det något fel på min pojkvän? Döljer han någon frustation? Vad har jag gjort?
Många frågor, inte så många svar.
Ikväll ska jag kolla på Pluras och Mauros Kök med Lasse!
Jag lever.
Snart har ytterligare en vecka gått på telia. Lika spännande som alltid. Idag var det mycket skratt och Mongo-Sara som vi blir tvungna att kalla henne har helt enkelt varit lite mongo. Mycket skratt blir det. Lite jobb klämmer vi in mellan varven också.
Imorgon är det visst lite fekkenation har jag hört. Av en ren händelse ska Mongo-Sara förbi systemet och köpa vin till mig. Det var inte endast tvång.
Himla jobbigt läge att vara nitton förklade jag för henne, för det är inte så svårt att få tag på dricka, men man känner sig så himla jobbig och anständig som ska fråga alla. Men Sara gör det gärna, för hon är snäll hon och hon är skyldig mig något för jag roar henne hela tiden på jobbet.
I natt pratade Björn i sömnen, jättedryg var han. "TACK, men TACK så mycket. VERKLIGEN, TACK!" Sa han på ett sånt där skitdrygt sätt. Jag undrade vad fan jag gjort. Han sa inget och vände sig om och sov igen. Två timmar senare upprepades exakt samma sak. "TACK, men TACK så mycket. VERKLIGEN TACK!"
Alltså är det något fel på min pojkvän? Döljer han någon frustation? Vad har jag gjort?
Många frågor, inte så många svar.
Ikväll ska jag kolla på Pluras och Mauros Kök med Lasse!
Kommentarer
Trackback
