Onda Onsdag
Heath Ledger är död. Rest in Peace. Stor chock och sorg. Brokeback Mountain är en utav mina favorit filmer och han är så grym. Och snygg också... Så tragiskt...
Sen var det massa kaos med biljetterna till Håkan, ren panik alltså. Uppbokat och skit, nu har jag i alla fall två dåliga biljetter till Scandinavium och en till Arenan, för Elin ska ha den andra.
Fick ju tag på biljetter till slut, men det var väldigt mycket panik innan, trodde seriöst att jag skulle dö. Eller åtminstånde gråta.
Jag har kommit fram till att jag har lågt blodtryck. Eller jag tillsammans med läkarboken, en mycket bra bok. Man kan ställa sina egna diagnoser där, hur bra som helst. Det finns en för fetma, det är lixom steg för steg, "ta reda på om du lider av övervikt". Första frågan är "Har du varit överviktig större delen av ditt liv?" Svarar man ja går man vidare till "Är dina föräldrar överviktiga?" Svarar man nej kommer man till slutsatsen; "Det kan hända att du äter för mycket och det är därför du är överviktig, dra ner på maten lite så ska du se att det hjälper" Ungefär så. Ingen annan hade kunnat räkna ut det utan att ha läst det i den underbara läkarboken.
Hur som haver, jag har vart lite yr och så på sistonde (ja, jag märker att jag låter som en tant...) och ser svarta prickar och så. Det kanske låter lite kul, men jag blev verkligen förvirrad i morse när det var massa svarta figurer som flög omkring framför mig på gatan. Så jag kollade upp det och kom fram till att jag kanske har en hjärntumör, fast troligen inte för jag spyr inte, utan troligtvis så har jag lågt blodtryck. I den fina läkarboken hade dom tips på hur man kunde minska dom svarta prickarna, tipset var att inte röra på sig så hastigt. Jag ska börja röra mig i slowmotion.
Verkligen kul blogg det här blev, om sjukdomar. Jajuste, jag läste lite om binikemask (stavning?) också, nu ska jag berätta om det. Nej det ska jag inte, för jag läste inte om det, men det ska vara väldigt äckligt...
Imorn fyller Robin 18 år! Han blir vuxen, han blir man! Jag tycker att alla ska säga grattis till honom imorgon, den 24 januari. 18 år är stort, det blir man bara en gång i livet... För 17 blir man ju två... Äh, alla vet att det är status att fylla 18 och imorgon och alla andra dagar är Robin min coolaste kompis. Eller cool och cool, Robin är Robin och Robin är bäst!
Peace
ut med helgen, in med 19/4
Dagens sämsta: Den är den 19e april, på min pappas födelsedag...
Jag tror att jag struntar i min pappas 50-års kalas och istället går på konsert. Det verkar vara rättvist, han är ju aldrig hemma när jag fyller år, så... Hello Håkan!
Sen så kommer Håkan även till Way Out West i sommar och sa inte jag förut att jag kommer dit Håkan kommer, jo det sa jag. Så Way Out West, ja gärna för min del.
Idag i skolan skulle vi rita en fin karta över ett land som låg där Island ligger idag. Island är typ världens sämsta land när det gäller sånt för att; 1. Det finns inga naturresurser. 2. Det finns inga människor. 3. Det finns bara fisk där.
Så vi ritade massa fisk, hamnar och sånt. Sen ritade Erik vindkraftverk också, fast i vattnet... Han förstod inte det ologiska. Sen ritade vi även massa fina vulkaner, varma källor och en häst. Vårt Island var klart, fast vi döpte det till Prickland i brist på bättre förslag.
Spanskan var inställd *segerdans* så efter lunchen, så gick ett icke komplett gäng till donken och åt glass, utom Veronica som åt kaktuspaj.
När jag kom hem så tog jag tre st alvedon, för jag hade huvudvärk och jag ville se om det hände nått om man tog tre istället för en. Det som hände var att jag somnade och vaknade en timme senare när Erika hade knackat på i några minuter. Jag var nog ganska så trött...
Nu är det alltså fredag, klockan är tio över sju och inget kul händer, inte ikväll heller. Den här helgen suger, förutom att jag just fått reda på Håkans spelningar. Lite lycklig på grund av det.
Om du vill ha mig, nu kan du få mig så lätt
Klart slut
torsdag
Dagen har varit ganska bra, eller i alla fall den första delen. Väldigt soft i skolan, signeringsdag, fast vi hade ingen signering för att vår lärare var sjuk. Så satt ett tag och jobbade med vårt case-arbete, sen så gick jag Tanya och Leo till bibloteket på medis och jag skaffade ett biblotekskort där, vilket var lite onödigt då vi inte hittade några böcker som vi behövde låna. Efter det gick vi till föredetta 7-11, nu är det nått wannabe 7-11, typ samma grejer, men inte 7-11 som äger för att det var nått avtalskit eller nått, jag fattar inte riktigt grejen men till det viktiga, det finns fortfarande gott, billigt kaffe och goda, billiga brownies så jag är nöjd. Nu hade dom även bord och stolar, så vi satt där ett bra tag och lekte en lek. Om någon undrar varför vi var så tjocka och åt brownies på en torsdag så var det för att vi skulle fira att Tanya inte har skabb, för man får bara äta brownies om man ska fira eller om man behöver tröstäta. Vi kanske behövde också... Hur som helst så blev vi alla glada av enzymerna eller vad det nu heter, den där lyckogrejen som finns i choklad, så glada var vi. Vi gick tillbaka till skolan, fortfarande lekandes på vår lek, som bara blev svårare och svårare... "Det finns inga artister på S! Eller Y! Jag hatar N!" Lite sånt sa vi...
Väl tillbaka i skolan skulle vi som inte hade rester, aka, skolans elit, titta på rapports årskrönika samt ha prisutdelning för 2007s nyhetskryss som vi hade tidigare i veckan. Jag var väldigt allmänbildad och hade 11 av 13 rätt, det var egentligen ganska många som hade det, men alla ropades upp så jag kände mig lite speciell iaf, får lixom njuta i sin kanske enda tredjedels sekund i rampljuset. Så var det ju verkligen inte, det här blev bara ett misslyckat försök att skryta med min allmänbildning.
Så nu går jag vidare. När skolan var slut gick jag, Veronica, Susana och Tanya till slussen med stopp på Mcdonalds, Susana var hungrig så hon åt medan vi andra tittade på och snackade skit. Efter det åkte jag hem och där slutar jag med min rapport för idag.
Peace
Tuesday, Wednesday break my heart
Jag ångrar mig inte, hur hemskt är inte det? Hur hemsk är inte jag? JÄTTEHEMSK! Höhö, men jag bryr mig inte, ingen annan bryr sig, så vad fan spelar det för roll? Jag sviker alla en gång till, men vad spelar det för roll när alla sviker mig?
Hehe... Jag länktar tills jag får lite ordning i min hjärna för nu är det KAOS! Eller "lucka lucka hjärncell" Fast i den ensamma hjärncellen är det kaos.
Men hur som helst, shoppade mig lite glädje idag, nya "vinterstövlar" som min mor tvingade mig att köpa, fast det var hon som betalade, så det gjorde ju inget. Men hon har fortfarande hopp om att vintern kommer och då duger inte min converse längre. Fast det gör dom med tjocka sulor, raggsockor och plogade vägar...
Sen så vart det en t-shirt, blå, rea på Monki. Jag har fått höra att jag passar i blått och borde ha mindre grått och svart, så jag la i från mig det gråa linnet och köpte den blå t-shirten.
Shit, nu har jag skrivit om kläder, folk kan missuppfatta att det är en modeblogg! De tre- fyra läsarna jag har i snitt, kära ni, det här är ingen modeblogg, absolut inte, jag ville bara lätta upp stämningen lite grand.
Det passar sig ypperligt med ett Håkan citat nu kände jag och jag uppmanar alla att lyssna på Det är så jag säger det, det är en utav världens finaste låtar...
Vem skulle bry sig om våra hjärtan blev förstörda?
Ja vem fan skulle bry sig?
Peace
I needed you to notice
Något som jag gärna kämpar för är mina vänner, för det finns inga underbarare människor på jorden. Robin matstrejkar med mig (vilket var väldigt dumt!) och Tanya som... ja... Vad ska man säga? Vi håller handen, för det är ju mysigt. Vi går och pratar om fisting och andra sexgrejer samtidigt som vi håller varandra i handen, bland folk. Sen att den skumma tjejen i våran grupp går förbi bryr vi oss inte om, vi håller varandra i handen och ser glada ut. Det är alltid kul att göra lite udda saker. Sånt höjer lixom humöret ganska mycket.
Så hur är det nu då? Jag är inte lika deppig som jag var igår, det är bättre. Det är inte bra, men inte lika dåligt. Jag är lite positivare idag, eller nu iallafall. Jag blir visst uppmuntrad av skolan, weird, men bra ändå.
Sen så knarkar jag sönder Don't Cry out med Shiny Toy Guns, skitbra!
I needed you to notice. . .
That's all I wanted
ge upp
Det kanske likabra att ge upp. Att bara falla för allt igen, falla tilbaks, till den där trygga världen av massa ständigt hat men med kontroll. Jag hade kontroll. Nu har jag ingen kontroll alls. Noll kontroll över allting.
Jag kanske inte orkar vara stark och kämpa och vara positiv. Jag kanske inte orkar ta tag i allt, jag kanske inte orkar leva i kaoset. Jag vill ha kontroll, jag vill att någonting i mitt liv ska vara... jag vet inte ens vilket ord jag letar efter. Perfekt? Bra? Kontrollerat? Jag vet inte... Det händer så mycket, det är lixom kaos och jag vill bara att det ska vara lugnt.
Jag kanske ska ge upp, det känns ändå som jag inte har nått att kämpa för...
Min glädje just nu
Annars är jag inte glad. Jag är inte direkt ledsen heller. Jag är ingenting. Tom.
ingenting, först kom ingenting, sen kom... ingenting
Hemma igen. Spanien var ganska nice. Sol, lite värme och framförallt ljust. Inte det här jävla mörkret som gör vem som helst deprimerad. Anyway, byn där jag bodde var ganska så väldigt jättedöd. Där hände inte mycket. Nyårsafton var lite av ett fiasko, då det inte var några som firade. Några få fyrverkerier var allt. Lite udda...
Så hur är läget annars? Jag är förkyld. Idag har jag bara legat hemma och snorat, samtidigt som jag har tittat på film och druckit ohälsosamma mängder te. Idag tänker jag inte träffa någon, jag håller mig avskärmad från resten av världen, kontakt sker endast genom datorn. Idag är en sån dag då jag inte vill träffa någon alls. Så det så. Imorn blir det kanske ändring.
Jag kanske ska fortsätta det här inlägget och vara jättedeppig, men vad tjänar det till? Det är typ ingen som läser och ännu mindre, det är ingen som bryr sig. Sen så har jag kommit fram till en sak. Alla ljuger och alla sviker. Alla, jag är inget undantag. Jag ljuger fan mest av alla och eftersom jag ljuger så måste jag även svika... Så ett litet avslöjande som ingen bryr sig om, för det är inte mycket att bry sig om, bara massa tomt snack.
Det kanske blev lite deppigt i alla fall, var ju inte meningen, men det är svårt att vara glad när man inte har något att vara glad åt.
Take care
I can see that it's a lie
Imorn drar jag till Spaninen, ska ju bli jävligt kul. Okej om man ska ta och vara ärlig... det ska bli kul att träffa kompisar, det ska bli kul med lite varmare väder och utomlands visst.
Men sen är det ett jävla helvete ändå. Jag vill vara hemma. Sen pallar jag inte med... allt det vanliga. FAN.
Det är så trevligt, alla är glada och så vidare. NEJ. FUCK. It makes me wanna vanish and die.
Somethin' filled up
my heart with nothin',
someone told me not to cry.
But now that I'm older,
my heart's colder,
and I can see that it's a lie.
Mitt liv är en enda stor jävla lögn som ingen tror på.
It ain't over 'til it's over
Det blev som jag trodde, precis som jag trodde. Inga överraskningar. Inte bättre eller sämre än förväntat. Ingenting alls.
Fick en grym stereo, det var det bästa.
Jag tänkte skriva nått smart men allt rann av mig känns det som...
Jag sitter här och tänker, tänker dåliga tankar. Det är all julmat som gör det. Julmaten och godiset. Då kommer tankarna. Frågan: Är jag tillräckligt stark? Svaret: Jag vet inte. Jag vet helt ärligt inte...
Ugh, nu ska jag typ sova.
Gonatt
23 december
Nu är huset julpyntat och städat. Allt är jättefint och jag passar inte in.
Imorn är det julafton. Just nu är julkänslan och julglädjen extremt låg. När man var liten så var man vid det här laget så extremt nervös inför morgondagen att man inte kunde sitta still. Nu är jag mer "jaha". Man växer upp, förstår att tomten finns inte, kalle anka kan man se på youtube och julklapparna är ändå mest besvikelse. Förväntan inför julafton är inte lika stor längre. Men ska man inte ens känna lite glädje? Jag kan inte känna glädje just nu.
Klädde granen bara för att jag var tvungen. Satte upp en tomte för att det ska vara tomtar på jul. Inte för att jag ville. Men det är väl bäst att göra som man ska och som man alltid har gjort, för annars skulle det inte bli nånting gjort för min del.
Julen är trevlig. Det är mysigt och massa god mat. Jag tycker om julen, bara det att jag kan inte känna den där glädjen. Vem vet, jag kanske vaknar upp imorgon och är sådär äckligt nöjd med livet och känner värsta julglädjen? Vem vet? Det kanske blir den bästa julen någonsin... Huset är ju trots allt skinande rent och det är tomtar överallt. Julstämningen finns där, det är bara jag som inte passar in.
Maybe this Christmas will mean something more
Maybe this year love will appear
Deeper than ever before
And maybe forgiveness will ask us to call
Someone we love
Someone we've lost
For reasons we can't quite recall
Mmm, maybe this Christmas...
God Jul
dan före... julavslutningen
I dag skrev jag det sista provet för den här terminen och efter det var det bara ställa sig och sjunga CELEBRATION!!! Fy fan vad skönt.
Efter skolan så var jag med några vänner och shoppade julklappar och åt. Sen stack jag och Robin hem till honom och kollade på film. Som vanligt, men trevligt.
I morgon är det som sagt julavslutning... Vi ska vara i skolan i typ en timme och ha julfika. Det var meningen att jag skulle ha julfest med the old gang imorn men nu är Sanna sjuk, så då blir det inte av. Tråkigt, men men...
I tisdags blev jag jätteglad för då träffade jag Alex. Han kom till skolan och överraskade, och jag fick verkligen en chock. Det var lixom "men... men...men vad gör du här?!"
Man räknar inte att ens kompis som bor i USA, som man inte har träffat sen i juni, dyker upp i skolan efter att man har skrivit prov. Det var helt sjukt, men helt sjukt roligt. Det var nästan som gamla tider, sen när han var med oss i skolan på onsdagen. Han var som förr, har klippt sig, köpt nya skor och jacka, men pretty much the same. Eller det kändes i alla fall bra, lixom, okej det har gått ett tag, men vi börjar där vi slutade. Eller jag vet inte vad jag pratar om.
Ja, mycket har hänt sen juni, eller kanske ändå inte ändå... Jag är nog samma som jag var då, med lite kortare hår och lite tjockare. Men den här terminen, jag kan inte säga att det har hänt sådär överdrivet många roliga händelser, det känns mest som om jag har pluggat hela tiden och när jag inte har pluggat har jag vart med Robin och kanske fler och kollat på film känns det som. Inte för att det är något fel med det, jättemysigt. Men lite mer spänning i mitt liv skulle inte skada.
Jag bara skriver massa skit, bäst att ignorera det jag skriver, men det är väl ändå ingen som läser så behöver väl egentligen inte oroa mig.
Nu ska jag gå och sova så att jag är pigg för morgondagens äventyr.
Over and out
light my fire
Sorry för gårdagens inlägg som skrevs is ren frustration. Så är det ibland, nu är det inte så. Jag har fortfarande plugg, men idag är jag inte lika frustrerad. Jag är glad idag, jag vet inte varför. Har väl egentligen ingen riktigt anledning, men jag är glad.
Imorn är det Lucia, inget luciatåg för mig i år heller... I vendelsömalm var luciatåget något självklart och något roligt. Det var inte så att det var bara töntarna som var med (även om jag var med xD) men många var med och hela grejen var rolig. Förra året fick vi se när några lågstadiebarn sjöng falskt och några (5) tappra gymnasieelever som sjöng fint. I år vet jag inte hur det blir, tvivlar på att det blir något alls. Vi får ha ett eget luciatåg. Jag och Elin är ju ljushuvuden så vi behöver inte ha ljus i håret, det har vi ju redan! HAHA! Eller kanske inte... :P
Men i alla fall, lucia och många lussebullar ska det bli.
Kisses
död åt sugande uppgifter
Inte heller har hon gått igenom den noga, bara lämnat ut lapparna för typ ett år sen, det här ska ni göra. JAHA??!! Okej, hon förklarade tydligen mer en annan gång, då jag var sjuk, men ändå. Min lärare är dålig och uppfiften suger. Men jag vill ha VG i engelska, men med såna här fittuppgifter lär ju inte det hända.
Jävla fucking kuk.
game over
Jag behöver inte vara smalast - jag duger ändå
Jag behöver inte vara snyggast - jag duger ändå
Jag behöver inte vara smartast - jag duger ändå
Jag behöver inte vara bäst - jag duger ändå
Jag behöver inte vara smalast - jag duger ändå
Du behöver inte älska mig - jag blir älskad ändå
Jag behöver inte din kärlek, men jag behöver någons...
Jag duger som jag är! Mina nya slagord. Ska säga dom så många gånger så att jag tillslut tror på det. Jag duger som jag är jag duger som jag är jag duger som jag är. Alla duger som dom är, varför ska alla hålla på och vara så himla missnöjda hela tiden? Jag tycker inte bättre om en kompis bara för att den har bantat några kilon, eller om den har klippt sig. Det viktiga är personen som finns på insidan. Vi alla duger som vi är.
Det låter ju så himla bra, så himla lätt. Alla vet att det är insidan som är viktigast, men varför bryr man sig då så mycket? Varför mår så himla många dåligt över deras utseende? Jag vet inte... Men hur som helst har jag kommit fram till att jag duger som jag är. Jag behöver inte vara smalast eller nått annat.
Game over, thank god for that!
Random skit
Lite Random skitskriveri såhär på söndagen sitter aldrig fel.
Helgen har vart bra, faktiskt. Jag har haft roligt, faktiskt. Kanske inte så hysteriskt kul, men ändå, kul. Chill-kul. Inte för att det är nått ord, men helgen har varit chill och ganska kul. Lite nedgångar, men ändå kul. Och sen så är ju brownies den bästa medicinen, glädeförhöjaren och så vidare. Sjukt gott. Och vet ni vad det bästa är? Att jag äter brownies och skiter i det. Jag bryr mig inte. Det är det allra bästa. Kanske ändrar mig imorn, kanske. Det finns tankar, men dem är typ längst bak i min hjärna. Dem kan gräva sig fram, men just nu är dem långt borta. Det är det allra bästa. Ät och var glad. GLAD. Ingen jävla ångest här inte! HA! Jag sitter här och skrattar det rätt upp i ansiktet och det känns bra.
Ja, som sagt, chill och kul. Var på bio igår, var meningen att vi skulle bowla men så blev det inte, så vi stack på bio istället. Vi såg The Heartbreak Kid, den var helt okej, ganska rolig. Efter det stack jag och Robin på nån fest och där stannade vi i kanske en kvart... Sen åkte vi tillsammans med några andra hem och jag, Gary och Robin åkte hem till Robin och kollade på Superbad. Den filmen är ju så jävla rolig! Sen så råkade jag sova över hos Robin... Kom hem och nu så ska jag plugga och det är döden. Trött är jag också, men det är bara att kämpa på.
Så, nu har jag skrivit lite random skit och nu så ska jag plugga på allvar!
Ha det så gött!
oh yeah, saturday is here!
Lördagen är här och helgen är i full gång. Fast det är inte full rulle direkt, ganska lugnt. I dag har jag pluggat, skrivit på en svenska grej om någon undrar och nu hade jag tänkt och städa lite. Sen ska jag och bowla med några kompisar sen så får jag se vad som händer i kväll... Kanske träffar jag någon...
Jaha, hur har veckan varit? Jo veckan har varit bra. Mycket plugg, semiraier, nationella prov och så, men jag är glad för det. Det regnar konstant men det gör inget. Jag är glad ändå.
I går var en rolig dag. Jag och Tanya hade brownie-race typ. Vi åt upp en brownie så fort som inga människor tidigare har gjort. Det var kul. Jag har alltid kul med Tanya, vi är så konstiga. Gör så knäppa grejer, säger konstiga saker och får folk att skratta. Det är kul. Gamla annars sura gubbar förtjänar att få sig ett gott skratt på tunnelbanan, det är då vi finns till!
Jaa, livet blir vad man gör det till. Men det betyder inte att man måste dansa. Bara så att alla vet, jag dansar inte. Jag kan väl "dansa" på nån fest nångång, eller dansa på konserter, men när det gäller danskurser och krångliga steg, där går min gräns. Men det är alltid kul att titta på.
Jaha... Vad ska jag skriva mer? Jag kan ju passa på att tala om för alla att det finns hopp. Det finns hopp där ute i världen. Jag är för fan ett levande bevis. Jag vräker i mig brownies utan att bry mig så jävla mycket, jag är sådär fjantigt glad på grund av någon och den där någon är... ja, någon gör mig glad. Det finns hopp. Jag har sagt så många gånger "det finns inget hopp, jag har inget hopp eller tro på livet" Men hoppet har kommit tillbaka och jag har börjat tro. We can make it!
Nu tror jag att jag ska städa lite... kanske råkar skicka ett sms eller två också.
Förlåt, men jag kan inte hjälpa det.
Remember, the world still loves you, Mr Saturday
I'm afraid to be alone
Mysigt, trevligt och vad ska jag säga?
Jag vet inte... jag vet ingenting.
I wanna know, what I'm thinking, what I'm feeling
What I want my life to be
I wanna know how I like to make things easier
For everyone including me
Fall into you
Is all I seem to do
When I hit the bottle
Cause I'm afraid to be alone
Som sagt, det är mys, jag är glad, jag blir glad. Fast å andra sidan så, jag vet inte.
Cause I'm afraid to be alone
glad
Halli Hallå!
Jag tänkte bara säga att jag länktar tills på torsdag. Och att jag är glad. Jävligt glad. Det börjar bli läskigt, såhär glad brukar jag inte vara... Men nu är jag det och det är kul så länge det varar...
AAAAH! Jag länktar tills på torsdag.
1:a December, nedräkning har börjat
Tråkdag idag. Jag har varit (är) sjuk så jag måste vara hemma och bli frisk. Fast jag måste även plugga, vilket inte är sådär överdrivet kul. Jag har varit borta från skolan i två dagar och en spanskalektion och det känns som om jag är mycket efter. Så extra nästa vecka är svenska redovisningen, sen så har jag massa annat också. Nationellaprov i matte, caseseminarium, spanska och lite sånt kul. Very much plugg... Jag vet inte när jag ska ha tid att hitta julklappar. Jag kanske kan fråga om jag kan ge julklapparna efter jul istället? Så att jag kan köpa dem på lovet, då är det ju rea också. Så mycket ekonomiskare och mindre stressigt! Fast då försvinner ju hela känslan i och för sig...
Jo, det är första december idag och det betyder att nedräkningen har börjat. Julkalendern är i gång (missade den i morse) och folk har satt upp julstakar och sånt. Inte vi, vi är jämt punktliga och tar upp dem den första advent. Fast det är inte helt sant... Vissa år har ingen orkat sätta upp dem så då har jag fått ta tag i det någon dag försent. Och alla andra grannar har självklart sina julstakar och stjärnor, julgardiner och ljusslinor uppe, redan en dag tidigare. Det är så att man får skämmas.
MEN... Alla familjer kan ju inte vara de där perfekta familjerna som gör allt som man ska.
Som sagt, snart är det jul. Jag brukar inte tycka om julen. Eller den är helt okej, men jag är inte så fanatisk. Fast julafton är oftast mysig. Då SKA alla vara glada och alla anstränger sig verkligen så då ÄR alla glada.
Så det är lite mysigt, alla är glada, förväntansfulla och man äter god julmat, dricker massa julmust, kollar på Kalle Anka klockan tre och Karl Bertil Jonsson klockan sju. Inte så värst spännande, men mysigt. Man vet vad som händer, det är ingen som sitter spänd och undrar "vad händer nu?" när tjuren Ferdinand blir stucken av ett bi. Vi alla vet hur det kommer att sluta och det är det som är så skönt. Julafton är den enda dagen på året som man kan lita på hur det kommer att bli.
Ja, julafton är bra. Oftast. Det jag inte tycker om med julen är kraven, stressen, alla måsten och sånt. Som jag sa, på julafton ska man vara glad. Det finns inga andra alternativ. Därför kan det kännas så krystat, alla går runt och ler och ser lyckliga ut när de är allt annat än lyckliga. På julafton får man inte bråka, alla ska vara snälla och man ska glömma allt dåligt som har hänt under året. Det känns också väldigt falskt. Ena dagen kan man bråka, säga hemska saker till varandra, andra dagen ska man se glad ut och ta emot en julkram. Det känns falskt, fast å andra sidan så kan det vara skönt att ta en paus från allt det vanliga bråket och istället bara se de falska leenderna och få en illusion om att allting är bra.
Det finns dock en risk att det sköra skalet, den så kallade julfriden, spricker. Det finns en risk att helt plötsligt är inte alla glada längre och helt plötsligt kommer man ihåg allt det dåliga som har hänt. Det finns en risk.
Over and out
